akinnah

Mamma ringde. Farmor är dålig. Hon äter inte, dricker inte. Hon är medvetslös. De borde åka dit. På hemmet där hon bor sa de att det nog är dags. De har erfarenhet att bedöma sånt. Pappa var ledsen. Vi sa inte mycket men vi kände. Jag grät och mamma sa att giffarna hade vunnit. Jag sov oroligt och kollade mobilen mitt i natten. Jag gick till jobbet och lyssnade på inspirationsföredrag. Jag ringde mamma. Hon satt hos farmor. Hon hade feber och var varm. Hon baddade hennes läppar med vatten. Mamma sa att farmor öppnat ögonen. Mamma hade pratat om oss, brorsan och mig och om släktens lantställe som ligger farmor varmt om hjärtat. Jag ringde pappa. Han sa att farmors hjärna var svullen. Hon fick morfin. Jag ringde brorsan och vi pratade om fina minnen. Mamma berättade att farmor är lugn. Jag gick på bio och tänkte att min fina lilla farmor ligger och dör nu. Jag kan inget göra. Min fina lilla farmor tynar bort och jag sitter här och gråter och kan inget göra.